1. Jag har ett privatliv.
Jag tycker att jag är väldigt generös med informtion när jag meddelar att jag ska gå ut, inte äter middag hemma, sover borta etc. Mamma däremot anser att hon har rätt att få veta allt. Mitt standardsvar på frågor jag inte vill besvara är "det har inte du med att göra". Ett annat effektivt bemötande är att inte säga någonting alls utan bara titta på henne med en irriterad blick. Eller effektivt och effektivt, hon fortsätter tjata ändå, men hon får inte veta mer.
2. Mitt arbetsschema sitter på kylskåpet för att jag ska slippa svara på tusen frågor om när jag jobbar.
Mamma ingorerar detta och frågar ändå varpå jag svarar "det står på schemat". Det svarar jag även på andra frågor som jag inte vill svara på (se punkt 1.).
3. Diskhandskar.
Jag har det när jag diskar och hon tycker jag är fånig. Egentligen förstår jag inte att hon bryr sig om JAG har diskhandskar när jag diskar. Så länge som jag överhuvudtaget diskar borde hon vara nöjd.
4. Vad som inte är ätbart på kött.
Ja, jag är nojig och skär bort mer än vad som är nödvändigt. Men jag tycker att det är trevligare än att chansa och upptäcka att jag tuggar på något som jag absolut inte kan svälja och vara tvungen att spotta ut.
5. Det är möjligt att äta en maträtt två veckor i rad.
Alltså inte fjorton dagar i sträck, utan två gånger på på två veckor. Skrivandet av matlista varje vecka kompliceras av att mamma avfärdar hälften av mina förslag för att "det åt vi förra veckan". Det var betydligt enklare att skriva matlista med Lina, vi åt samma mat om och om igen.
6. Man ska köpa nya skärbrädor efter en tid.
Jag hävdar att våra skärbrädor av trä har passerat bäst före datum för länge sedan och att de är fulla av osynliga bakterier. Mamma hävdar att ättika tar död på allt och inte ens min källhänvisning till en artikel om att träskärbrädor ska hyvlas varannan månad för att bli av med smitthärden, övertygar henne. Hon menar att vi aldrig har blivit sjuka, alltså finns inga bakterier. Jag kontrar med att vi är immuna mot dem, men att alla vi bjuder på middag riskerar alla möjliga sjukdomar. Det biter emmellertid inte heller och om jag inte slänger skärbrädorna i smyg så kommer de vara kvar tills hon dör (av salmonella?).
7. Man ska sola försiktigt.
Jag vet inte vad som har hänt med den mamman som en gång i tiden smorde in mig och min syster med apotekets solkräm faktor 500 och tvingade oss att bada med skjortor så att vi skämdes inför alla andra barn. Nu solar hon solarium och slänger av sig kläderna så fort solen visar sig. Jag tjatar om hudcancer och drar exempel från Sjukhuset, men hon svarar att hon är så gammal att det gör ingenting varpå jag hotar med att hon aldrig kommer få se sina barnbarn.
Vi har diskussioner om något av dessa ämnen varje dag. De är inte ett dugg produktiva eftersom ingen av oss ger sig. För mig finns det ingen anledning att ge mig, jag vet att jag har rätt.
1 kommentar:
Haha det kusliga är att jag känner igen mig i så många av de här punkterna. Irritationen på sina föräldrar verkar överskrida båda könsbarriärer och geografiska avstånd.
Jag nämnde p6 för min pappa igår och han gav mig en blick som om jag påstått att en orange elefant just kommit förbi för att sälja satanistiska biblar och att jag besällt sex vagnslaster.
Skicka en kommentar